Vånda inför förändring

Våndas och får ångest inför i morgon, är äntligen (?) dags för flytten tillbaka till ett rum på GG. En förändring är alltid svår men det här känns extra jobbigt, vet ingeting känns det som, det ända jag vet känns som är vilket hus jag ska bo i och att personalen satt upp oranga gardiner, men allt annat då ? Vad ska jag ta med mig, hur mkt är "lagom", vill inte hamna i ett läge då jag har med mig antingen alldeles för mkt men inte tvärtom heller. Återigen spökar hjärnmonstren kring vad andra ska tycka och tänka. Försöker att vara Mindfull, men det är svårt, tankarna snurrar och jag har svårt att få nån ordning i kaoset. Hoppas att det här blir bra, men som sagt förändringar och att känna att jag inte har kontroll över situation är påfrestande. För en gång skull längtar jag efter fredag och att träffa psykologen, fast bara om hon har fått nåt besked från min biståndshandläggare kring om det är nån vits med att skynda på diagnosutredningen, annars har jag inte så jättestor "lust" att ha terapi och göra kedjeanalyser av mitt självskadande sen sist, har inte gått så bra att "hålla sig i skinnet", inte ss och inte spara tabletter. Skulle ha varit på Plastiken idag och lagt om såren på armen, men det kändes inte möjligt eftersom jag hade ss igår. Skammen brände för mkt och då betalar jag hellre för ett uteblivit besök än går dit med skammen,