Mamma och Pappa har varit här och hälsat på i helgen, som vanligt tenderar jag att bli hypoman på gränsen till manisk, pratar i stort sett oavbrutet om allt och ingenting. Så kraschen måsta väl komma nån gång, började redan i morse, kände att jag eg bara ville stänga in mig på mitt rum och ligga på sängen hela dan, att de skulle åka hem på en gång. Men som den duktiga dotter jag är försökte jag bita ihop och ta mig upp till ett någorlunda neutralt läge, lyckades väl stundtals men inte hela tiden. Var till IKEA och handlade flyttkartonger blandannat, in till stan, mamma skulle till hälsokosten och köpa nåt piller som Moster tipsat henne om, ville bara tillbaka till LG, härdade mig igenom en äcklig middag på nåt lunchhak, inte min stil direkt. Dock åkte vi bara hit ut med mina grejor och sen åkte de hem, Skönt !. Väl tillbaka fick jag ett ryck och fyllde fyra kartonger med massa saker från garderoberna och bokhyllan, men sen gick musten ur mig och inte blev det bättre av att jag kom ut till middan, kattmat, petade i mig ngr bitar och sen ut och röka, bara för att upptäcka att Kim och Bella hade grillat och höll på att plocka iordning efter sig. Kim sa att hon inte trott att jag var där och det köper jag, men personalen visste mkt väl att jag var på mitt rum. Blev ledsen men lyckades bita ihop medans jag rökte, men sen gick det som det gick, så nu sitter jag här med nya sår. Kände mig Så utanför och inget värt, varför fick jag inte vara med ? Är det så här min tillvaro ska se ut hela livet, att det alltid blir så att förr eller senare så hamnar jag utanför.
Inget besked från Lotta den här veckan heller, om fyra veckor ska jag vara utslussad och klar, bo på det nya boendet och hunnit vant mig lite vid det, men om det fortsätter i den här takten lär det inte bli så. Å andra sidan vet jag inte om det där stället utanför stan åt Knutby-hållet är så "kul" heller, korttidsplaceringarna innebär att man bor i ett rum med dusch och gemensamma utrymmen, med andra ord precis så som jag bott sen aug-08, när ska jag få ngt eget?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar