Just är jag totalt j-vla vannsig på den här skiten, hatar Lenagården och hatar Anette, inte det minsta gnutta sympati från hennes sida när det gäller hur det fortsatta boendet och allt kring det kommer att bli. Jag hatar att jag måste flytta till ett annat behandlingshem, gå ur askan till elden. Hon tycker att jag tänker fel och måste tänka om, jag får inte börja om på ruta noll när det gäller det sociala utan nu måste jag jobba vidare och använda dom färdigheter som jag har fått här. På ett helt nytt ställe, med nya rutiner och regler, massa nya medboende och helt ny personal, hur f-n har hon tänkt att det ska gå till ? I morgon är det dags för studiebesök på nya stället, önskar så innerligt att Anette blir sjuk så jag slipper ha med kärringen, tur att mamma kommer med och att vi ska fika med J efteråt. Annars hade jag nog gått i taket totalt.
När jag ändå håller på och ilsknar till kan man ju göra det över andra boende på det här stället, trodde nästan jag såg i syne när jag konstaterade att tvättstugan var tom, men ack vad jag bedrog mig, nu är det en kvart kvar tills jag ska gå ner och nu är den inte tom längre, frågade Lena som hade tiden innan mig om hon inte använde sin tvätttid, men det hade hon gjort men hon hade kommit igång lite sent, så hennes maskin var snart klar, var det okej att den hängde kvar i torkrummet. Vad svarar man på det ? Nej för h-lvete det är min tvätttid nu, det är inte mitt problem att du inte sköter det du ska. Hon kunde gott ha fått fortsätta gå i sina snodda byxor (landstingets) och haft blöt tvätt, hade jag inte frågat hade hon säkerligen inte frågat heller om det var okej.
Summa somarum, det bästa med att flytta är att slippa en viss Anette och vissa boende, det sämsta; att flytta ifrån mina kära vänner, Kim, Bella, Emma och Kent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar