Den här dan kommer inte att gå till historien som en särskild lyckad dag, var ju hemma hos Kimsan igår och tänkte vara en duktig flicka som inte tog ngn annan medicin än Stilnocten eftersom jag inte är så säker på att vin och medicin är nån lyckad kombination, men det blir precis som vanligt, utan medicin sover jag inte. Låg länge och vred mig, samtidigt som tankarna började snurra, veckan som varit har ju inte bara inneburit glada nyheter och jag insåg att jag måste sova om jag ska orka åka till Knutby. Tillslut fick jag nog och upp och leta igenom badrummet efter piller, måste sova och står inte ut med att må dåligt, hittar en halv karta atarax, men det ger ingen effekt, ångesten skriker allt mer och besvikelsen över att inte kunna komma iväg till Knutby gör att jakten på nya piller återupptas, hittar till slut fler propavan, men då är klockan redan 6 så knutby kan jag glömma. Lyckas till slut somna, bara för att efter nån timme bli väckt av sms, visst är det kul att folk hör av sig, men jag behövde verkligen sova.
Efter ytterligare ngr timmar ger jag upp, vill bara sova bort dan, är supertrött men ångesten kryper i kroppen så det blir omöjligt att ligga still. Tar mig igenom dan och väntar på att det ska bli kväll så jag "får" ta min 20-medicin och förhoppningsvis somna. Blir dock förhoppningsvis en tidig kväll, när klockan passerar sju orkar jag inte vänta längre, utan 20-medicin blir till 19-medicin, så ikväll somnar jag förhoppningsvis 2 timmar tidigare än vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar