Kaos

Just nu är livet ett rent kaos, inget tycks fungera, trodde jag lyckats bryta mitt självskadebeteende, men ack vad jag bedrog mig... Verkar inte som att över 15 år gammalt beteende går att bli av med, det var ju inte så här 2011 skulle bli. Ska man försöka hitta nåt positivt får det väl bli att jag lyckats hålla mig borta från AvA ,alltid ngt... Hoppas att veckans hemuppgift från psykolog ska göra ngn skillnad, måste sms:a henne om jag självskadat och vad jag har gjort och eftersom jag vill vara en du duktig flicka så kanske jag lyckas (ligger tyvärr ett sms back, drar mig för att sms:a, avvaktar till i morgon) Som ett brev på posten när jag inte mår bra kommer strulet med maten upp till ytan, önskar att jag kunde hitta en balans, egentligen vet jag ju förnuftmässigt hur jag ska göra för att "hålla mig på banan" men förnuft och känsla har en tendens att inte hålla sams i mitt liv och särskilt inte när jag mår dåligt.
När inget tycks fungera och jag är nere i mörkret blir saker som jag kanske annars kunnat hantera som oöverstigliga berg, att min folkbokföring strular och jag inte vet vad jag ska svara på handläggarens frågor, kommunikationen mellan mig och personalen på boendet funkar inte optimalt, plus tusen andra saker som jag inte heller tycks ha kontroll över. Att inte ha kontroll och att saker förändras är väl kanske inte det jag är bäst på att hantera....