Gör en första trevande start på en ny blogg. Brukar inte ha svårt att svamla ut i text men nu står det helt still. Vet inte varken hur jag ska börja eller sluta. Finns mkt som gör mig less och ledsen, är stor skillnad på de orden, man kan vara less på saker, men en del saker gör en ledsen, klumpen i halsen växer och det blir svårt att hålla tillbaka tårarna.
Har varit en vecka med mkt känslor, ffa negativa sådana, nästan så man önskar sig lite mer mani i tillvaron, men då slår det väl över totalt och så går jag in i en psykos istället och det Vill jag Inte !!! Veckan började med en liten trevlig visit på plastikmottagning, verkade som att operationen äntligen har funkat, den nya huden fastnat även om den satt skört. En skön känsla först men sen börjar oron att gro, tänk om det iaf går h-lvete, vad har jag gjort för att förtjäna en läkning ? Ingen finns det att prata om det när jag kommer tillbaka, ja iaf ingen personal. Eftermiddagen slutar i totalt kaos, fast det är jag inte medveten om då. Högen av negativa känslor och sinnesintryck gör att jag totalt släpper allt av sunt förnuft och istället sväljer jag massa tabletter, vill bara försvinna, orkar inte med den sjuka kvinna som jag anses vara. Tyvärr låter jag inte det stanna vid detta utan drar min närmaste vän i det, sms:ar både innan och efter intoxen, önskar så att jag kunde göra det ogjort men det kan jag inte. Sen blir det svart och nästa gång vaknar jag på Ackis, första tanken blir, nu måste jag börja spara igen. I efterhand inser jag hur sjukt det är, ingen normal funtad person tänker så eller gör så som jag gjorde. I dag kan jag bara vara Så tacksam för att K. fortfarande vill vara min vän, måste ju ha full förståelse för om det inte blivit så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar